Pre; fu.

Det är en sådan där dag. Allt känns hopplöst och jobbigt.
Först när du tar dig ner på jorden, först då kan jag vara din vän.
Jag mår bra och det blir vackert, men lika sorgset som förut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0