Oktober 15.0



Jag vill vara vanlig, 
vad det nu är. 
Jag vill göra fel och erkänna det. 
Jag vill leva för dagen och inte låta natten sluka mig något mer.

Om du vill ha mig 
så säg till.

För själv vet jag inte vad jag vill
Jag har försökt att ta tag i nån 
men händerna kan inte hålla still.


När jag blir arg 
ger jag igen.


Och jag kan gråta först när de har gått.
Ja, mina känslor har jag svårt att lämna bort.
Om de tror att de har sårat mig har de bara missförstått.

Och jag vet inte vart jag är. 
Jag är med, men aldrig riktigt där.

Det är höstkallt på balkongen 
och jag längtar till nått annat än det här.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0